Football och fotboll

Efter två supersnurriga dagar på jobbet blev det en AW-öl med lillebror J och hans S (tillika min jobbarkompis). God öl och trevligt sällskap. Jag och S pratade väl liiite för mycket jobb, men lillebror var snäll och förstående. Efter ölen hämtade R mig med bilen. Hemma väntade hans goda lasagne, som även svägerskan L och K kom över och njöt av. De andra hade varit på födelsedagsfika hos dem tidigare. Jag missade det, men var ju och firade henne på den rätta dagen i onsdags.

Idag var jag supertrött och ägnade största delen av dagen åt soffhäng och inspelade serier. Fantastiskt skön avkoppling. Tog ett bad med S och en lång promenad med mina två mellanbarn. T skulle laga mat, så vi gick till Lidl för att handla ingredienser. Vi tog en liten omväg på vägen dit, för att kolla in området där jag växte upp. Blev en promenad på nästan 1.5 timme. Mycket uppfriskande efter soffhänget.

S har fastnat för pappans favoritsport, amerkansk fotboll. Naturligtvis äger vi ett utklädnings-set med utstyrsel och den har hon levt i den här helgen. Hon och P har tränat kast och annat, men klädseln blev på, oavsett vad hon sysslade med. Den åkte dock av när de gick ut för att inviga hennes nya handskar med den svenska varianten. Fotboll, eller football, det är frågan. Kanske både och i framtiden.

Monstermuffins och medaljer

Avslutning på fotbollen idag, för S. Medaljutdelning, fika och filmvisning. En av ledarna hade filmat tjejerna och satt ihop en jättebra film. S var lite besviken, för hon var inte där när de filmade, men i övrigt var hon otroligt nöjd och sockerfylld vid hemgång. ”Jag ÄLSKAR medaljer!”

Jag var med bland föräldrarna som bakade till fikat. Det fick bli monstermuffins.

Fotbollssöndag

Nästan lika engagerad bredvid planen, som på

Annan fotboll ger jag inte mycket för, men mina egna barn hejar jag gärna fram. Idag var det dags för småttingcup i Bollstanäs och 05-tjejerna gav järnet i solens sken. S kunde inte vara med på den sista matchen, eftersom hon var bjuden på kalas hos en klasskompis. Hon hann vara med om både vinster och en förlust, innan dess och var dessutom inblandad i ett utav målen och fick lägga en hörna. En lyckad matchdag i hennes ögon och det är så himla kul att se de energifyllda glada 6-7åringarna springa efter bollen. Ännu gladare blev hon när hon upptäckte att bästisen H:s lag spelade på planen bredvid och hon kunde kicka lite boll med honom och hans pappa mellan matcherna. Efteråt gick de som sagt på kalas ihop och nu är de ute på gården och leker.

En liten paus i fiket, med korv och dricka

S får sparka ut hörnan

Rusta på vägen hem: ”En sån här vill jag ha!!”

Back in business

Förra veckan tog visst hårt på mig. Eller kanske var det så att jag körde på, trots att kroppen sa nej och faktiskt hade en infektion att bemästra. Det hade jag inte tid med, så jag lyssnade inte riktigt, utan föll (bildligt inte bokstavligt) ihop i en liten hög på fredagen. Detta ungefär en timme efter att jag kaxigt sagt att ”Nej, jag är inte sjuk gå hem du, jag klarar det här” till en av mina jobbarkompisar. Det gjorde jag alltså inte, utan fick se mig slagen och sen låg jag i stort sett hela helgen. Hade besök av lillebror och svärmor på söndagen i ett tappert försök att inbilla mig att nu var jag pigg igen, men stannade hemma på måndagen och var otroligt glad över min lediga dag igår, då jag säkerligen skulle ha gått till jobbet, men absolut inte skulle ha orkat det. Idag var jag dock tillbaka i verkligheten. Jobbet gick bra. Jag var trött, men tog en siesta på lunchen och sen orkade jag faktiskt till och med ta en promenad på kvällen. R jobbade över, så P tog sig själv medelst sparkcykel upp till Vallen för att spela fotbollsmatch. Jag lämnade S på sin konstgrupp och promenerade alltså mot fotbollen efter det. Missade dock matchen med ett par minuter, men mötte P och fick en promenad och pratstund med honom tillbaka. När vi kom hem var det i stort sett dags att ge sig ut igen, för att hämta S. Efter det kände jag att nu är jag faktiskt frisk, för trots ett par kilometers promenad så känner jag mig pigg och fräsch.

Hemma blev det läxkväll. Läste om huden med P och så den sedvanliga läsläxan med S (5 minuter om dagen). Hon har verligen inte knäckt läskoden, men tragglar envist på och ska absolut läsa även texten, även fast fröken säger att det räcker med ”rutorna” i hörnet, innan man kan:

Idag:
S: ”M…uuu..ss..e..n”
Jag pekar lite vägledande på bilden under texten.
S: ”Rrrråttan!”

På väg hem från fotbollen överraskades vi av ett stilla regn och tog skydd en stund, för att få glädjas av dubbla regnbågar, när vi klev ut igen.

Glad tjej på väg från målningen

Fotboll, sushi, fotboll

Det är spännande att åka buss, när man nästan aldrig gör det – trött tjej på väg hem.

Dagen idag har dominerats av fotboll och av vägen dit. R behövde bilen, eftersom han skulle till tandläkaren och jag tycker ju att barnen skulle slippa sparkcykla kilometrarna till fotbollslägret de dagar jag är ledig och tänkte således att vi skulle ta bussen. Nu visade det sig att det är typ är nästan lika mycket promenerande till och från bussen, som det är att gå hela vägen. Nästan – inte riktigt. Lite bättre kändes det nog i alla fall och det är ju kul att åka buss – tycker barnen. När vi skulle iväg i morse blev det supertjafsigt, då S inte hittade sin keps, trots idoget letande i ”hela” lägenheten och knappt kunde tänka sig att gå på fotbollsläger om den inte var med (den återfanns senare i F:s rum, men där hade vi inte en tanke på att gå in). När hon väl gav med sig hade vi missat den första bussen jag hade tänkt ta och var väldigt nära nästa. Som tur var kom vi i alla fall med den och sen var det idel glada miner och fotbollslängtan, iförd pappas sverigekeps.

När jag lämnat fotbollsbarnen tog jag en promenad hem. Jag hade haft mina tankar på lunchdate med lillebror, men hade egentligen en hel del jag tyckte jag behövde fixa här hemma. Men så insåg jag att en lunchdate med lillebror inte bara skulle vara trevlig, utan även få mina sega tonåringar utanför dörren, så jag skickade iväg ett sms och fick ett ja till svar. Aldrig har väl en 16-åring setts gå så fort från djupsömn till resklar, som när T gick in och viskade ”sushi” och ”morbror J” i F:s öra. Morbror J är en populär person hos mina barn, kan man lugnt påstå. Det blev precis så trevligt som man kunde ana och bra mycket mer givande än att städa hemma. Det hann jag förövrigt med en hel del av i alla fall. Hittade dessutom nya dukar på rean på Åhléns, så nu känns vardagsrummet lite nyfräscht sådär.

Efter det var det dags att gå för att hämta fotbollsbarnen igen. Samma resa fast baklänges. Inte ville mina barn hem heller, men till slut fick jag dem med mig i alla fall.

Har ni inte spelat fotboll hela dagen? – Jo men inte med varandra!

Hemma blev det stressig matlagning och middag. Maten satt mig upp i halsen när vi hetsade iväg för att hinna på avslutningen med S:s fotbollslag. Föräldrarna blev utmanade av tjejerna i olika småtävlingar. Det ”tävlandet” fick R ta. Både för att jag kände att jag mest mådde illa och behövde sitta och andas, men också för att jag har ont i min ischiasnerv just nu. Efter det var det fika och lite småprat. Vi känner ju inte så många än, men en mamma har jag haft kontakt med innan, då vi var i samma föräldragrupp med 98:a-killarna.

Kul att tävla mot pappa!

Fotbollstakterna sitter i.

HEJA SVERIGE!

Svåger K fick lite fotbollshulliganprylar i födelsedagspresent

Efter jobbet igår blev vi bjudna över till L och K för lite smarriga smörgåstårterester och fotboll. Lagom till fotbollen gick jag hem med S. Man blir trött av att vara på fotbollsläger och själv är jag minst sagt ointresserad av fotboll, oavsett om det är EM, VM, eller annat som man tydligen borde engagera sig i. Var SÅ nöjd över att ha en fotbollsfri TV hemma. P och R kom iofs hem till andra halvlek, men lite frid blev en stund i alla fall.

Fotbollsungar

I går var det ÄNTLIGEN dags för fotbollsläger. Som S har längtat! Jag började sent, så att jag skulle kunna ta dem dit. Det hela startade i strålande solsken, men när jag sen väl var på jobbet hörde jag åskmullret och regnet genom väggen. Det var ett rejält regnväder och där ute sprang alla fotbollsbarn. Mina egna var dock lika nöjda efteråt i alla fall och efter någon timme blåste regnet bort och de hade kunnat spela igen.

Fotbollssöndag

I dag var det dags för S:s första fotbollscup med laget. Eller del av cup kanske man säger, eftersom den hållt på ett tag och fortsätter in på hösten. I torsdag tränade hon för tredje gången och då ska man bestämma sig för om man vill vara med ordentligt, eller inte. Det var liksom aldrig en frågeställning som kom upp, det är bara fotboll som gäller just nu och hon har pratat om att hon skulle spela två matcher sen dess. Så kom dagen idag då äntligen. Inte med världens bästa väder, men det har ju inte hindrat fotbollsspelare förr. Lite värre var att hon ramlade rakt ner på ett stengolv på Lidl igår och slog i rumpan, så hon hade rätt ont idag och klev av planen efter ett par minuter och ställde sig hos mig och R. Hennes gulliga tränare kom dock och hämtade henne och efter att ha vilat sig och funderat en stund så bestämde hon att längtan efter att spela match var större än det onda och så var hon med i alla fall, även om hon haltade till ibland. De förlorade första matchen med 4-0. Vi åkte hem och letade fram varmare kläder, som envist vägrat innan och kom tillbaka för nästa match, som de tyvärr förlorade med 2-0. Men det hade haft roligt och var superduktiga:

Fotboll i kubik

HEJA P!

I dag har jag haft ledig dag. Passade på att luncha med en ”mammakompis” från T:s dagis- och skoltid tid, som jag även umgicks en del med när S var liten, eftersom hon har en lika gammal dotter. De två hamnade även på samma femårsgrupp, men har aldrig riktigt funnit varandra. Åkte till Sumpan i hällande regn iförd solglasögon, eftersom jag i all min sistaminutenstress inte hittade mina vanliga glasögon. Såg väl inte riktigt klok ut, men hellre se någonting i halvmörker, än bara sudd utan. På kvällen var det fotboll gånger två. S hade träning klockan fem och P skulle spela match klockan sex och samlas halv. Det fantastiska vädret kom och gick, så S tränade fotboll i hällande regn, men var lika glad för det och blev ännu gladare när hon fick veta att hon ska få spela cup på söndag och har nu berättat för precis alla att hon minsann ska spela TVÅ matcher på söndag. Det är helt underbart att se hennes entusiasm för fotbollen. Efter  hennes träning ville hon först titta på P:s match, men insåg att hon var för blöt och trött, så jag körde hem henne mitt i. P:s match gick inte så bra poängmässigt, men det är kul att se hur han har utvecklats på planen och i kroppen. Han rör sig och springer på ett helt annat sätt än för något år sedan. I dag fick han sin nya overall. Väldigt stor, men han växer väl i den:

Efter det var det dags för supersent tacoätande, men det går ju inte att bryta såna (nyblivna) traditioner? Jag gjorde även en pastasalald till S:s utflykt till Fjärilshuset i morgon. Önskemålet var ”Lite färgglad, så där som fjärilar kanske?”:

Hon var där och nallade direkt…

Fotbollsturnering

För två veckor sedan startade S sin fotbollskarriär med att testa på att träna i IFK Viksjö. Det var MYCKET lyckat och hon bestämde sig på stört för att fotbollsspelare var hennes grej. Till all lycka var fotbollsturneringen i skolan i antågande och självklart skulle S vara med. Hon pratade inte om annat den veckan. Kvällen innan kröp den stora prestationsångesten sig på: ”Vad har jag gjort! Varför sa jag att jag skulle vara med? Jag har ju inte tränat NÅNTING!” Knappt hon kunde somna. Jag lyckades dock få henne att förstå att det nog inte var någon som var speciellt fotbollskunnig och att det viktigaste var att ha roligt och till slut somnade hon – trots allt. Så kom tisdagen och hon  lyckades efter många om och men få tag i rätt kläder och utrustning till den unga damens belåtenhet och hon kom faktiskt iväg till skolan.

Själv gick jag på promenad med E, men vi avslutade den vid vallen där turneringen höll på, så jag fick var med om såväl vinst som förlust. De var SÅ duktiga och energiska och det var en fröjd att se på dem. Sen ska man faktiskt understryka att förlusterna var mot ett år äldre barn och att alla andra hade avbytare, medan de kämpade stenhårt från start till slut. Det var så charmigt att se allt från ”Stå inte där och dansa, du ska sparka på bollen” till ”NEJ inte åt det hållet” gröten runt bollen då alla sprang åt samma håll hela tiden. MEN de kämpade och var envisa och efter två förluster och lite pepptalk så VANN de en match. Som S sa innan ”Vi kanske vinner en pokal – eller får ett mål i alla fall”. Ett mål fick de och det räckte och S var nöjd.

Efter det lunchade vi i parken med E och M med småbarn och hade SÅ mysigt, innan det var dags för cirkus och sen föräldramiddah i T:s klass. En mycket trevlig tillställning och SÅ kul att se vad duktiga och engagerade de ungomarna är. S och vi andra köpte lotter. S: ”När ska vi vinna på lotterna?” Jag försökte förklara att man kanske inte vann, men det är klart att hon gjorde – och på den lotten hon trodde med: