Vi har varit på turné…

S vid klassens pepparkakshus. Utställningen var så cool, så den får ett eget inlägg här efter.

Ägnat dagen åt mysfika med vännen C, paketskickande, julkortsskrivande, lite tvätt och plock. Så långt en lugn dag. Sen var det ett späckat schema, efter klockan fyra. Julmingel i S:s klass, pepparkakshusvisning, julsånger mm. Efter det en snabb promenad till kulturskolan och vernissage på S:s färg- och formkurs. En snabb titt för att sedan dra vidare till kyrkan och ett fint luciafirande med skolans alla femmor. En hektisk, men underbar eftermiddag/kväll:

    S och ”Kompis”

S har tänt det fjärde ljuset och läser en dikt.

På vernissage. Vi åt varsin pepparkaka och tog inte ens av oss kläderna.

Inför luciatåget – pappan hade med sig lite ”middag” eftersom vi inte hade hunnit äta

 Sötaste stjärngossen – relativt motvillig i sin roll (frågade om man fick hoppa över att vara med).

Nobelfest

På nobeldagen är det finlunch i skolan och barnen ska klä upp sig. S har bara en klänning för tillfället. Jag köpte den när hon fortfarande hade det ibland, men den var så stor att jag lade den åt sidan. Den fick duga, dagen till ära. Krängde på henne ett par strumpbyxor, medan hon tittade på Bolibompa. Direkt efteråt slet hon dem av sig med ett ”var vad är det här, nej det kan jag inte ha på mig”. Men jag frågade ju. ”Jomen jag visste inte vad jag sa ja till”. Inte lätt att få på henne något sånt. Ett par randiga mjukisar fick fullborda utstyrseln.

Klassfest

Idag är det äntligen dags för S:s första klassfest. Som hon har längtat. Det var maskerad och favoritutstyrseln var självklar. Laddad till tänderna flög hon upp till skolan med bollen i högsta hugg. Mötte en av kompisarna på parkeringen och tjöt rakt ut av glädje. Man förstår att det var laddad stämning. Klassföräldrarna lär få fullt upp ikväll, men får säkert se väldigt mycket kul också.

ÄNTLIGEN!

I dag när jag kom hem från jobbet hade S glada besked. (I hennes liv kretsar det mesta kring tändernas lossnande, eller inte lossnande just nu):

Hon tycker att hon är SÅ snygg!

Kvällens höjdpunkt: Att läsa högt ur skolboken.

Fröken S

S har skola med gosedjuren. Hon har gjort en lista med alla namn och har upprop, läsövningar och matte. Djuren räcker upp handen och är väldigt disciplinerade:

Klassen

 

Back in business

Förra veckan tog visst hårt på mig. Eller kanske var det så att jag körde på, trots att kroppen sa nej och faktiskt hade en infektion att bemästra. Det hade jag inte tid med, så jag lyssnade inte riktigt, utan föll (bildligt inte bokstavligt) ihop i en liten hög på fredagen. Detta ungefär en timme efter att jag kaxigt sagt att ”Nej, jag är inte sjuk gå hem du, jag klarar det här” till en av mina jobbarkompisar. Det gjorde jag alltså inte, utan fick se mig slagen och sen låg jag i stort sett hela helgen. Hade besök av lillebror och svärmor på söndagen i ett tappert försök att inbilla mig att nu var jag pigg igen, men stannade hemma på måndagen och var otroligt glad över min lediga dag igår, då jag säkerligen skulle ha gått till jobbet, men absolut inte skulle ha orkat det. Idag var jag dock tillbaka i verkligheten. Jobbet gick bra. Jag var trött, men tog en siesta på lunchen och sen orkade jag faktiskt till och med ta en promenad på kvällen. R jobbade över, så P tog sig själv medelst sparkcykel upp till Vallen för att spela fotbollsmatch. Jag lämnade S på sin konstgrupp och promenerade alltså mot fotbollen efter det. Missade dock matchen med ett par minuter, men mötte P och fick en promenad och pratstund med honom tillbaka. När vi kom hem var det i stort sett dags att ge sig ut igen, för att hämta S. Efter det kände jag att nu är jag faktiskt frisk, för trots ett par kilometers promenad så känner jag mig pigg och fräsch.

Hemma blev det läxkväll. Läste om huden med P och så den sedvanliga läsläxan med S (5 minuter om dagen). Hon har verligen inte knäckt läskoden, men tragglar envist på och ska absolut läsa även texten, även fast fröken säger att det räcker med ”rutorna” i hörnet, innan man kan:

Idag:
S: ”M…uuu..ss..e..n”
Jag pekar lite vägledande på bilden under texten.
S: ”Rrrråttan!”

På väg hem från fotbollen överraskades vi av ett stilla regn och tog skydd en stund, för att få glädjas av dubbla regnbågar, när vi klev ut igen.

Glad tjej på väg från målningen

Routerkrasch och radioskugga

Skolan har börjat – min fina vy från fönstret.

Förra helgen kraschade vår router alldeles fullständigt. Vi valde att beställa en ny från ComHem och då tog det ett par dagar att få hem den. Klart man klarar sig utan internet ett litet tag, men det är inte annat än att man känner sig lite i radioskugga. Man inser vad mycket man använder internet till (förutom att blogga och läsa tidningen). Kolla busstider, öppettider, adresser – ja ALLT använder man ju internet till nuförtiden. När vi tillslut började använda barnens telefoner som routrar, för att i alla falla kunna kolla mail och lite annat i T:s laptop var vi bra uttorkade. Jag tillhör ju de där som inte har en ny modern mobil, eller i-phone, ja som faktiskt inte vill ha internet i min telefon, men nu var jag ändå tacksam att i alla fall barnen har det.

Veckan då? Ja den har gått i förkylningens tecken. P insjuknade först och sen har alla, utom jag själv, däckat ner i en rejält kraftig omgång. Jag har som sagt hållt mig frisk (hittills), varit i Bromma på jobbrelaterade övningar bland annat. Det blir mer sånt även nästa vecka. Idag skulle vi ha stått vid fotbollsplanen och kollat småttingcup hela dagen, men det blev följdaktligen inte av. Däremot har jag varit där och kollat läget, eftersom man skulle lämna in någonting hembakat i kafeterian på morgonen. Jag ska dit snart igen, då vårt lag har ansvaret för hamburgergrillningen. S har gråtit över den missade fotbollen och inte heller får hon följa med och stå bredvid, som det regnar. I morgon är hon bjuden på sitt livs första bowlingkalas hos kompisen H och ska hon blir tillräckligt frisk för att orka det är det nog bäst att hon tar det lugnt.

Lite bilder från innan sjukdom och elände:

Upprop i skolan. Fröken gav barnen i uppdrag att förgylla det tråkiga kuvertet till föräldrarna, medan hon pratade. S tog sin uppgift på fullaste allvar.

Vi har börjat ettan!!

Förra lördagen. Jag och barnen hade en improviserad kräftskiva på balkongen.

Pysselhörnan. När jag var till Bromma köpte jag hobbyfärg, så nu börjar dockhusets inredning bli lite mer färgglatt.

 

Skolavslutningen

När juni ramlade över mig som en total överraskning efter stressiga maj, hade jag helt glömt bort att planera in skolavslutningen. Naturligtvis hade jag inte sån tur att den bara råkade hamna på min sena fredag, utan jag skulle börja åtta. Som tur var har jag underbara jobbarkompisar och kan de bara är det aldrig några problem att byta, eller fixa till det. Jag bytte alltså hela dagen och kom sen lite sent. Det är ju lättare att komma sent när man skulle börja  halv tio och ändå inte är med på morgonplocket, än om man börjar åtta.  Alltså kunde jag vara med och genomföra den traditionella sommarskålen i parken och titta på den fina skolavslutningen på skolgården. Jag höll på att missa S:s sång, eftersom jag sprang hem och bryggde kaffe, då J:s termos hade gått sönder och hon skulle ha det med sig, men jag kom runt hörnet lagom till tonerna av ”Det gåtfulla folket” och missade således bara ”Du gamla du fria” och att fanan bars in. Var en lite småstressig men underbar morogn. Väl på jobbet var jag totalt urlakad och kom liksom aldrig riktigt i form. Fick i alla fall en trevlig lunch med P och F och ett trevligt överraskningsbesök av en gammal vän. Trött och seg som sagt, men mycket nöjd, trots allt:

Skolgårdsfest

I dag var det dags för årets skolgårdsfest. Det kallas så i alla fall, men handlar mest om att dra in pengar till klasserna, så värst mycket feststämning kan jag inte påstå att man brukar uppbringa. Alla klasser, utom förskoleklasserna har ju en ”station” att ta hand om och när den väl är avklarad ska man helst göra av med så mycket pengar som möjligt på övriga stationer (stationerna kan vara allt från lotterier, till chokladhjul, fika, hamburgerstekning och spöktåg). Inte mycket tid, eller energi över för ”fest” alltså. Om det bara var ett litet uppträdande, eller något annat ”festligt”, icke pengainbringande skulle det nog hjälpa till för känslan. Som det är nu känns det oftast som att man både kunna ha och mista denna tillställning. Men det är ju bra för pengainsamlandet som sagt och barnen tycker ju att det är roligt.  Ibland kan det vara lite trevligt att träffa en och annan förälder, som man inte har sett på länge också. Alltsomoftast förgylls eftermiddagen av regn och så var det naturligtvis idag, precis lagom till att vi skulle stå på vår ”station”. Allt blev såklart dyngsurt och ännu mer hysteriskt än innan, MEN så blåste regnet bort och det blev uthärdligt i alla fall. Jag och R satt på en bänk, medan S och P sprang runt och gjorde det de ville. Först kastade de boll en stund och S valde en liten ficklampa på prisbordet och sen gick de spöktunneln, som ju inte var ett dugg läskig ”För jag hade ju en ficklampa”, konstaterade hon glädjestrålande efteråt:

Fotbollsturnering

För två veckor sedan startade S sin fotbollskarriär med att testa på att träna i IFK Viksjö. Det var MYCKET lyckat och hon bestämde sig på stört för att fotbollsspelare var hennes grej. Till all lycka var fotbollsturneringen i skolan i antågande och självklart skulle S vara med. Hon pratade inte om annat den veckan. Kvällen innan kröp den stora prestationsångesten sig på: ”Vad har jag gjort! Varför sa jag att jag skulle vara med? Jag har ju inte tränat NÅNTING!” Knappt hon kunde somna. Jag lyckades dock få henne att förstå att det nog inte var någon som var speciellt fotbollskunnig och att det viktigaste var att ha roligt och till slut somnade hon – trots allt. Så kom tisdagen och hon  lyckades efter många om och men få tag i rätt kläder och utrustning till den unga damens belåtenhet och hon kom faktiskt iväg till skolan.

Själv gick jag på promenad med E, men vi avslutade den vid vallen där turneringen höll på, så jag fick var med om såväl vinst som förlust. De var SÅ duktiga och energiska och det var en fröjd att se på dem. Sen ska man faktiskt understryka att förlusterna var mot ett år äldre barn och att alla andra hade avbytare, medan de kämpade stenhårt från start till slut. Det var så charmigt att se allt från ”Stå inte där och dansa, du ska sparka på bollen” till ”NEJ inte åt det hållet” gröten runt bollen då alla sprang åt samma håll hela tiden. MEN de kämpade och var envisa och efter två förluster och lite pepptalk så VANN de en match. Som S sa innan ”Vi kanske vinner en pokal – eller får ett mål i alla fall”. Ett mål fick de och det räckte och S var nöjd.

Efter det lunchade vi i parken med E och M med småbarn och hade SÅ mysigt, innan det var dags för cirkus och sen föräldramiddah i T:s klass. En mycket trevlig tillställning och SÅ kul att se vad duktiga och engagerade de ungomarna är. S och vi andra köpte lotter. S: ”När ska vi vinna på lotterna?” Jag försökte förklara att man kanske inte vann, men det är klart att hon gjorde – och på den lotten hon trodde med: