Tag Archive: högtid


Fars dag

I går fyllde mitt äldsta barn 17 år. Jag upphör aldrig att känna förvåning över att ett år till har gått och över hur stor han har blivit. Han gillar inte uppmärksamheten och ville inte vara med på bild, vilket jag respekterar, men måste ju ändå få nämna den stora dagen och hur stolt jag är över min äldsting, så här litegrann i en bisats.
Idag är det fars dag och istället för att gå på den kommersiella linjen uppmuntrade jag barnen att göra frukost till pappa. För några veckor sedan gjorde de roliga frukostmackor på P:s hemkunskap. Han skickade en bild till mig på sin kreation och den inspirerade dem till dagens fars dags-mackor (P:s till vänster och S:s till höger):

Sen var det dags att gå in och ge dem till pappa tillsammans med en kopp kaffe och en massa kramar. Pappan fick uppleva hur det känns att få en kamera med blixt upptryckt i ansiktet, när man är alldeles nyvaken:

Efter detta var S helt i gasen och gjorde en egen macka (som jag inte hann fotografera) och tyckte att det var dags för mig att göra en också, så det gjorde jag:

 

När vi satt och åt mackorna  sa S plötsligt ”Kan jag få göra EN macka till? Jag har en idé”. Det fick hon såklart och fram kom denna (det enda jag gjorde var att skära till ”lugg” och näsa):

Annonser

Allahelgons afton

Vi var såklart en sväng upp till kyrkogorden för att hedra och minnas de som inte längre finns hos oss. Det är en fin tradition som jag gärna följer och som INTE ska blandas ihop med halloween, som är ett amerikanskt påfund, helt utan anknytning till våra minnesstunder. Jag kan gärna ha halloweenTEMA på kalas och tycka att det är vackert med pumpagubbar, men det betyder inte att jag skulle låta barnen missa att det är två helt skiljda saker. Stunden vid minneslunden blev fin, men lite abrupt avbruten då det var en kille som inte mådde så bra och typ upp fick sin middag, eller nåt. Vi pep snabbt tillbaka till bilen och hoppas att alla basilusker missade oss.

Nationaldagsfirande

När andra pratar röd dag och plötslig ledighet känner jag själv att det är högsäsong och att det var längesedan jag jobbade så mycket. Den här veckan är även de korta dagarna långa och så även den lediga dagen (det vill säga tisdagen). Sen är vi såklart lediga dag, då det som sagt är röd dag. Jag vill inte gnälla, men jag tycker att det känns fel att inte de röda dagarna räknas in i våra timmar, som det gör för alla andra. Nåja, jag har i alla fall njutit av den här dagen mer än jag skulle ha gjort av någon ledig tisdag, så det får väl vara bra nog ändå. Efter flera dagars rent uselt väder (har inte varit så kallt på minst 84 år, enligt tidningarna) hade solen den goda smaken att titta fram igen. Först lite tvekande, men sedan kraftigt och värmande, för ett tag. Vi hann fira nationaldag tillsammans med ett gäng goda vänner och nästan en hel grillmåltid i parken. Inte ens då hade regnet någon riktig chans och blåste snabbt bort igen. Om ni lägger musen över bilderna ser ni bildtexten och kan se lite vad nationaldagsfirandet i vår kommun går ut på. Som synes är det ett utmärkt tillfälle för småföreningar och Kulturskolan att visa upp sig på. Jag tycker att det är ett trevligt firande med allt från uppträdanden på stora scenen till små grupper spelmän som bara samlas lite här och var och håller till synes spontana små spelningar. Där finns historiska vandringar, pröva-på-stationer i allt möjligt, hantverksförsäljning och sist men inte minst, en otroligt vacker miljö att vistas i :

Mors dag

I dag är det mors dag. Jag laddade för den redan igår när S började prata om fester:

Jag: ”Vet du vad det är för dag imorgon?
S: ”Nej”
Jag: ”Det är mors dag, vet du vad det är?”
S: ”Näe”
Jag: ”Det är alla mammors dag”
S: ”Vad gör man då?”
Jag: ”Man får kaffe på sängen och pussar och kramar och så”
S: ”NÄ”
Jag: ”Vaddå NÄ?”
… S:”Kommer du att ligga där länge då?”
Jag: ”Ja, jag tror nog jag ligger hela dagen, eller till lunch i alla fall”
S: ”Är det alltid på lediga dagar?”

Säga vad man vill, men hon är snabb i tanken.

I morse måste jag erkänna att jag hade glömt bort det hela, men kom på mig själv och kröp tillbaka ner i sängen för att det jag önskade skulle kunna uppfyllas. Efter en stund kom R och S med nybryggt kaffe och varma frallor:

Fram emot eftermiddagen var det dags att träffa släkten och fira makens mamma, barnens farmor med grillning hemma hos K&H. Min dotter var på tok för trött efter grillningen i går och hade varit väldigt billig om jag hade fått ett anbud. Nu fick jag inte det som tur var, så hon fick följa med hem och var väldigt go och ångerfull innan jag väl fick henne att somna. Här kommer lite bilder från eftermiddagen:

GLAD PÅSK!

Alla pratar om påsken och att det är så skönt att det är en långhelg. Jobbar man i serviceyrke är det ju inte riktigt likadant och JA jag kan bli lite avundsjuk på alla som ska vara lediga hela långa helgen. Men vi har ju i alla fall stängt alla röda dagar, så man får väl vara ganska nöjd ändå. Finns ju de som jobbar även dem. Idag är det röd dag och jag får lite paus. Försöker ta det lugnt, men tvättkorgen har växt över hela badrumsgolvet och hemmet är rätt rörigt, så helt lätt är det inte. Insåg dock att hemmet kan vänta men inte tvätten, så jag fokuserar på det. Tvätt kräver inte lika mycket insats hela tiden, man hinner vila/mysa emellan också.

P ville absolut ha varma mackor till frukost. Helst ville han ha toast, men den maskinen har kraschat, så det fick bli i ugnen istället. Först sa jag nej, för jag tyckte inte att det var frukost, men så tänkte jag att varför inte? Det är ju samma innehåll som en frukostmacka, egentligen:

S har tjatat om att hon skulle vara påskkärring och gå över till faster L. Jag hjälpte henne att klä ut sig och bli målad. Hon tyckte att hon var jättefin i ungefär tio sekunder, innan hon fick spel och bara slet av sig alltihop. Rädd att göra sig till åtlöje. Jag vet ju att faster L skulle älska att få dit en påskkärring och att ingen skulle tycka att hon var löjlig, men det blev helt enkelt för mycket spektakel för min oflärdiga dotter. Efter en stund fixade hon till sig efter eget tycke och smak – utan smink – och gick över med sitt fina påskkort (har inget kort på den avsminkade varianten):

Gott nytt år!

S träffade en kreativ själsfrände i två år äldre E

Startade nyårsafton med att jobba. Vi började sju för att hinna fylla på i de tomma hyllorna och slet rätt hårt för att hinna ikapp. Sedan var det inte mycket mer folk än en rejäl lördag, men man var ganska mör efteråt i alla fall. Vi samlades efter jobbet och skålade in det nya året och tackade av för det gamla. Vi i familjen hade inte bestämt något direkt firande. Jag är lite tråkig på det viset. Eftersom jag brukar vara så slutkörd den dagen är det liksom inte kul att ha bestämt nåt speciellt och sen sitta där och vara trött-tråkig i  ett hörn.  Men i år blev det trots detta annorlunda, för P:s kompis mamma undrade under dagen om vi inte ville hitta på något och jag tänkte att ”Varför inte”, bara jag fick tillåtelse att hänga oklädd i ett soffhörn och ta det lugnt, så kunde jag nog tänka mig att umgås trots allt. Vi körde knytis och samlades hemma hos oss och hade en helt fantastiskt mysig och trevlig nyårsafton:

Glad Lucia

Glad Lucia på er. Märkte en skillnad i år, då man inte längre har några dagisbarn – man får inte se någon Lucia irl! Nu är det ju så att de senaste åren har jag mest känt mig stressad över just det där luciafirnadet, men så i år, när jag inte har något firande att bevista, så infaller Lucia på min lediga dag. Nåja, vi tittade lite på TV:ns morgonkonsert och så hade jag ju min egen lilla Lucia, som strålade vackrare än alla tända ljus man kunnat tända. Utan särk, men med sin älskade luciakrona i tyg. Och så fick jag glädjen att se alla barnen gå förbi vårt fönster på väg från skolans firande i kyrkan. P hoppade oseende i all hast och S var fullt upptagen med att hålla sin kompis i handen och få honom att gå rakt i ledet, men hennes kompisar såg och fick henne att också se. Jag fick ett strålande leende och en slängkyss som värmde ända ner i maggropen. Ni skulle hört hennes dramatiska beskrivning av kyrkobesöket, senare på dagen. Folka hade svimmat och blivit utburna på löpande band i stort sett. Inte helt ovanligt i luciatåg, har jag förstått, men hon berättade verkligen med inlevelse.
Resten av dagen ägnade jag åt att rensa i hallen och få i mig en massa damm, så nu vet jag inte riktigt om jag bara är allergisk, eller på väg att bli sjuk. Trots detta hakade vi på svåger och svägerska för att äta på kvarterskrogen. Barnen fick stanna hemma och steka fiskpinnar (vilket de redan börjat med, när vi blev tillfrågade). Det fick bli vår försenade bröllopsdagsutgång. Nu är jag trött och funderar på att krypa i säng, så att jag kanske slipper bli sjuk. Vi ska ha det uppskjutna barnkalaset på lördag, efter att jag har jobbat. Att bli sjuk är liksom inget alternativ.