Tag Archive: livbojar


Klädd för kalas – något pressat leeende

I september ska jag ”springa” Topploppet tillsammans med några av mina livbojar. Jag har hållt mig ifrån löpning, eftersom jag fick en förhållningsorder av en läkare för ett par år sedan, men nu känns det som att det ändå borde kunna gå att springa litegrann och om inte annat får jag väl ta mig i snabbt gående runt de 5 kilometrarna. Det känns bra med en morot i alla fall och därför har jag också givit mig ut lite oftare än vanligt. Funkar bra att varvträna med barn, då man kan varva med att springa ifrån och gå tillbaka. Alltså startade dagen igår med lite hurtande tillsammans med make och det yngsta barnet:

Stretchar vid ”hemliga bänken” med utsikt över Mälaren.

Efter det åkt vi hem och stressade igenom duschande, fixande och lite ätande, eftersom jag och S skulle på kalas. Egentligen var det ju S som skulle på kalas, men jag såg fram emot det minst lika mycket som hon, eftersom jag gillar födelsedagsbarnets mamma lika mycket som hon barnet. Sen när jag kom dit visade det sig att övriga gäster var min kompis C med R&R samt en annan mamma från gården, så det blev ett fantastiskt trevligt kalas:

Så här glad blir man när man får gå på kalas hos finaste L (S och födelsedagsbarnet)

Sång och dans med kompisen R

Ett kul lekhus på väg till bilen – innan det hade hon gråtit STORA floder, för att hon inte ville hem.

På kvällen var det lite halvt spontan tjejträff med några ur livbojegänget. Vi träffades hemma hos P, för att kolla in deras nya lägenhet. Det blev hemköpt thai  och en massa prat. Fantastiskt trevligt och stärkande som alltid att träffas.

Annonser

Helgblandning

Helgen avslutades med lika delar tvättstuga, barnkalas och tjejträff. Ska jag vara helt ärlig uppskattade jag det senare mest, men det var inte så illa med det andra heller. Jag hade ju trevligt tvättstugesällskap och kalasandet blev jag mest kvar på för att S inte ville att jag skulle gå. Satt i köket med en annan mamma och drack kaffe och njöt av hennes fantastiskt söta bebis (10 månader). Kameran var inte framme, men lite mobilbilder blev tagna i början av dagen i alla fall. Börjar med dagens absolut bästa – P:s överraskningsfrukost till mig:

Sen roade vi oss i tvättstugan. Man har inte roligare än man gör sig:

S gillar att sopa golv (men man får lov att sopa efter för hon sprider mer ut, än samlar ihop:

Tjejehelg

”Mina” livbojar i backen

Jag har den stora förmånen att ingå i ett gäng bestående av mig och åtta andra underbara tjejer. En del har jag känt sen barndomen och en del lärde mina barndomskompisar känna under gymnasietiden. När de blev vuxna och startade ett ”tjejgäng” blev jag inbjuden att vara med. Nu har jag känt även de tjejerna i mer än 17 år. De har blivit en del av min närmaste vänkrets, där jag känner mig trygg och hemma. Vi kallar varandra ”Livbojar”, då vi känner att vi har förmågan att hålla varandra flytande i en ibland tuff vardag. Våra tjejeträffar har blivit mer än bara trevligt umgänge, det har blivit en syresättande lunga till mitt själsliv. Att träffa dessa tjejer och ventilera allt från barn till jobb och ”livspussel” är sannerligen välgörande. Vi kan skratta och gråta ihop, ge varandra stöd och styrka och helt enkelt bara ha det trevligt. Vi träffas hemma hos varandra några gånger om året och det har förekommit resor förrut, även om inte jag har varit med. Ibland har det handlat om pengar, ibland har det handlat om tid, eller frånvaron av dem då. Men i år lyckades vi med något riktigt ovanligt – vi lyckades samla ALLA under en helg i en stuga. Eller nästan i alla fall, en avvek efter två nätter tillsammans, men vi fick i alla fall en ordentlig dag och kväll ihop med alla nio. Det har varit alldeles otroligt fantastiskt! Det har åkts skidor (inte jag), promenerats, lagats mat, ätits mat, tittats på film, sovits och och PRATATS en väldig massa och Å vad jag har njutit! Av både sällskap och egen tid. Den första dagen var det strålande sol och de andra åkte skidor, men jag tog mitt eget sällskap på en långpromenad och upptäckte  att jag gick där i solen med ett brett leende på läpparna och bara NJÖT! Jag behövde det alltihop, såväl den egna tiden, som umgänget och sovandet. Det var helt enkelt FANTASTISKT: