Tag Archive: mys


1:a advent

Hej på er mina ännu kvarvarande blogg-tittare. Har lite av en bloggsvacka just nu. Men tvärtom vad många tror, så rullar livet på som vanligt, utan att jag visar upp det på nätet. Jag jobbar på i Vällingby och har det minst sagt skitkul. Mycket att göra, mycket att lära och inte minst får jag lära mig att jag faktiskt redan kan en massa och är bra på det jag gör, samtidigt som jag i andra lägen får lära mig hur det är att vara en total nybörjare. Senaste veckan har dock varit lite av en svacka, då jag har gått omkring och känt mig förkyld och hängig. Turligt nog hade jag en ledig onsdag mitt i, då jag i stort sett sov mig till en vändning och nu börjar det kännas något bättre. Jobbade igår, dagen före första advent – en riktig fulltöslördag, med köer bak till väggen och hylltömning, som vi i Jakan bara ser till riktiga storhelger. Det var kul att få vara med om. På kvällen var det julbord på East med vällingbygänget. Mycket trevligt och milt sagt det godaste jag någonsin har ätit. Tog mitt förnuft tillfånga och åkte hem direkt efter middagen, vilket jag är glad för idag. Trött nog i alla fall. Vi hängde i soffan hela förmiddagen, men sen drog snön och det fina vädret oss ut till pulkabacken. Kvällen avslutades med en punktning av soffhörnet och lite glöggmys:

Annonser

Host-fia


Då var det dags för min lilla host-fia att dra igång vinterhalvåret. Så där väldigt allvarligt är det dock inte än och dessutom måste man ju tycka att hon har hållt sig ovanligt länge. Några små omgångar host under hösten bara. Det märks att hon har blivit äldre, vilket är väldigt skönt. I går hostade hon och var trött så att hon grät när jag hämtade henne på skolan. Sen hostades det så att hon inte kunde sova och då tyckte jag att det var läge för en hemmadag. Hade jag inte varit ledig hade jag nog avvaktat en dag och antagligen haft en sjukling imorgon istället. Nu hoppas jag att jag har ”motat Olle i grind” och hon slipper att bli sjuk på riktigt. Skönt med en dag när jag har kunnat ge medicin och ha lite koll på hur hon låter. Nu är ju inte hemmalivet detsamma som skolan, men blir hon inte sämre under natten, så får hon gå till skolan i morgon och jag kommer att lämna in en inhalator som de kan ha där (jag har inte känt att det behövts hittills i år).

Vi har fått några filmer, som min mamma hade hemma hos sig, men som de barnen där uppe har tröttnat på. Ungarna här har tittat på några, men jag har inte riktigt känt att jag har haft tid. Idag blev det både ”Lady & Lufsen” och ”Askungen”. Riktiga klassiker, som jag njöt av minst lika mycket som S. En riktig mysdag blev det helt enkelt.

Om man får välja fikamys, så vill den här lilla damen gärna ha randiga munkar.

Tjejkväll

Det blev lite av en tjejkväll idag, då maken drog till Grönan med P, för att lyssna på ”Den svenska björnstammen”, T gick till en kompis och F är isolerad på sitt rum pga mindre trevliga, smittsamma åkommor (han som precis repat sig från förkylningen – men det går i klassen tydligen). S var precis lika knäckt över att P återigen skulle på roligheter med Pappa och hon fick stanna hemma, som hon blev saligt glad över min lilla överraskning – vi delade på räkorna som fanns kvar i frysen efter vår kräftskiva tidigare. Innan dess tog hon ett långt bad och testade såväl glasögon, som snorkel.

Mamma/P-dag

Suddisudd

En morgontröttis på tåget. JA, han fick en kanelbulle när jag köpte kaffe.

Förra måndagen hann vi ju ända till Karlberg, då vi fick vända, eftersom den vi skulle träffa var sjuk. Ny tid och nya tag en vecka senare och då kom vi ända fram. Ett besök i Sollentuna blev till en riktig mysdag för mig och P. Efter att han hade varit duktig hela förmiddagen fick han välja lunch. Den som inte kan gissa vad det blev, utan att titta på bilderna känner inte riktigt mina barn:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Väldigt kul att se att han inte tvekade, trots alla ”konstiga” okända sushibitar utan bara ”Å, en sån där har jag aldrig provat – glufs”. Han gillade inte allt, men vågade ändå prova andra. Då känns det att man i alla fall har lyckats med någonting här i världen – man har barn som gillar att prova nya saker i matväg.
Han hade en önskan om en ny väska, som skulle hänga på sidan. Vi tittade lite på HM och andra ställen i min plånboksvärld (det är tjusigt värre i Sollentuna upptäckte jag), men gick till slut till väskaffären och de hade både okej priser OCH rea. Hittade en väska som föll honom i smaken för det fantastiska priset av 89 kronor. Han ville ha en Björn Borg, men det tyckte inte jag var värt pengarna och den här dög alldeles utmärkt, tyckte även sonen. Å, så nöjd han var sedan. Tog med sig den ut på kvällen, när han skulle sparka runt på sin sparkcykel, bara sådär, i ren lycka över den nya väskan. Det värmer i ett mammhjärta när man kan bli så glad över en ny sak.

När vi hade tittat klart tog vi tåget hem igen. En glad och nöjd, men väldigt trött tioåring och hans minst lika glada och nöjda och ännu tröttare mamma:

En som också blev nöjd, när vi kom hem, var S. Hon köpte ett coolt glas på Bromma Blocks, för egna pengar för ett tag sedan. Jag lyckades ha sönder glaset nästan direkt och hade lovat att köpa ett nytt. På Lagerhaus hade de precis såna glas och ännu finare. Hennes hade en prinsessa (vilket hon konstaterade då att hon väl fick ta, för att det var ett så coolt glas),men här hade de med hjärtan på istället. Inte nog med det, det var nedsatt och kostade 29 kronor. Ibland har man tur:

SuperSlöarSöndag

Efter Marys kommentar igår, känns det som att jag inte lever upp till mitt rykte, då jag inte har klivit ur pyjamasen idag. Detta trots att morgonens halvdassiga väder, ganska snart vände till rejält strålande solsken. Näe, jag hade verkligen ingen lust att kliva utanför dörrarna, trots det fina vädret och ibland tror jag att man ska lyssna på sådana ”magkänslor”. Först hade vi pysselmorgon när jag sydde lite och S gjorde girlanger och annat av papper, medan killarna spelade på rummet och R slumrade i soffan (han är förkyld). Efter lunch släppte vi ut ungarna i solskenet, drog ner persiennerna och tittade på ”Kommisarie Banks” medan vi åt semlor och drack kaffe. PRECIS vad vi behövde. Sitter bara en ytepytteliten tagg som gnager i det dåliga samvetet över att man borde utnyttjat det fina vädret, eftersom man inte vet hur lång tid det håller i sig, men den blinkar vi bort…

Det var ju bra mycket trevligare med lunchssällskap

…men oftast blir det ganska bra ändå och ibland blir det till och med bättre. Så kan jag nog säga att det var idag. Jag har ”randig vecka” och har således varit ledig. S klass skull på utflykt till stora staden och gå på Konserthuset för att titta på Clownen Manne och lyssna på filharmonikerna. Det var såklart väldigt spännande. Mest spännande av allt var att åka tåg och att ha med sig egen matsäck. Själv gick jag hem, efter att ha lämnat henne. Plockade en massa, städade litegrann och satt en del framför datorn. Hade tänkt mig en promenad till IKEA i det fina vädret, men sköt liksom upp det litegrann för att hinna bli klar med hemmet, men blev det aldrig. När jag sen äntligen gick iväg, så mötte jag S klass på väg hem igen. Hon ville såklart inte följa med upp till skolan och så visade det sig att hon inte hade ätit av smörgåsen alls, för den smakade inte gott. Ändrade planer. Bestämde mig för att ta bussen till IKEA istället och få i både mig och S lunch där. Det var kanske inte världens bästa idé just då. Klockan var strax efter tolv och S hade inte ätit någonting. Hon bröt såklart ihop sjuttilva gånger bara på väg mot busstationen. Väl där, efter en rejäl genomgång av vad som gällde om vi inte skulle gå hem igen, så vände hon på sitt humör och det blev en riktigt mysig eftermiddag. Efter ett toa-besök och lunch var hon dessutom som en annan människa. Vi tittade på barnavdelningen och kom därifrån med en ny hund till samlingen (det var liksom ingen fråga om att säga nej, den bara satt där och ropade på henne och dessutom betalade hon den själv). Jag fick en lång stund på textilavdelningen, som var mitt mål. En smart människa har placerat en sån där lekstation precis där, vilket naturligtvis gjorde sitt till. Nu hjälpte inte det i alla fall, för jag föll inte ordentligt för något av tygerna. Eller jo det gjorde jag, men inget som jag ville ha till soffkuddar. Slutade med att jag gick därifrån tomhänt, men så hittade jag stuvar på fyndavdelningen istället, så jag känner mig relativt nöjd för tillfället. Efter det tog vi bussen hem igen. Vi mötte S:s gamla dagis i vår lilla park och S fick stanna kvar en stund med dem, medan jag gick in och fortsatte lite med städandet som jag hade släppt. När hon kom in tog vi tag i hennes och P:s rum, så nu ser även det relativt okej ut. Det går ju fort över, men känns skänt när det är gjort.

Spännande dag! Både pendeltåg och buss och så fick hon besöka två blåa hus!

”Jag är lite för stor nu mamma, hoppas den inte går sönder!”

Kan man få köpa båda två kanske?

Nej! Där gick gränsen för den här mamman. Hunden som verkligen ropade att den skulle med, den fick följa med hem. Den andra bor kvar på IKEA.

En riktig mysdag

S sov rent uselt natten till igår. Det är lite så att om hon vaknar till, så har hon svårt att somna om. Annars sover hon som en sten, nätterna igenom, men ibland, när hon tex drömt mardrömmar och springer över till oss, så är det helt omöjligt att somna om. Därför fick hon i alla fall vara ledig idag. För att vila ikapp lite och för att mysa med sin mamma, som var borta hela helgen. Vi hade en riktig mysdag, även om mysdagar just för tillfället har en förmåga att avbrytas av minst ett sammanbrott. Hon är ju sex år gubevars. Det är inte så lätt att vara en hormonsvajig, sexåring. Man vill vara nära och bryta sig loss om vartannat och då bryter man ihop lite då och då. Ett ”JA, vi ska städa, vad mysigt vi ska ha” byts snabbt ut mot ett ”Jag tycker inte om dig – jag vill aldrig pussa dig igen”. Det är inte alltid man hänger med i höjderna och dalarna i detta vågiga känsloliv, men det är bara att låta stormen blåsa förbi och så har man den vanliga ”jag älskar dig – S” tillbaka igen. Mest mys idag trots allt. Vi hann med en kortis till Plantagen på eftermiddagen, innan vi hämtade R på jobbet. Han fick punka på bilen i morse och fick lov att ta taxi från verkstan. Jag tog en promenad med Elin och passade på att hämta bilen. F hade sovmorgon, så det gick bra att lämna S hemma. Det var kul att se makens nya jobb. Tänk att han bytte, efter 23 år på samma! Jag är imponerad. När vi skulle till Plantagen tog S med sig papper och pennor, för att kunna måla av blommor, men så kom hon på att man ju kunde ta kort på blommorna och måla av dem hemma i stället:

En hjärtligt trevlig dag

Observera att hon valt sin hjärtklänning, dagen till ära

Vi har haft en underbar Alla hjärtans dag. Detta trots en tröttgrinig sexåring, som vägrade gå på cirkusskolan och istället stannade hemma och pimpade middagsbordet. Själv följde jag ändå med till cirkusskolan, för att ta en promenad med M. Promenaden blev lite för lång, så vi fick gå _riktigt_ fort och blev supersvettiga men det var skönt och det var helt fantastiskt mysigt att komma hem till lukten av god mat och ett fint dukat bord. Middagen blev så där mysig, som den bara blir när alla är på humör för att tycka om varandra. Vi skålade för dagen och stunden och var sådär puttinuttigt glada, som man kan unna sig att vara ibland, när man inte är en alltigenom perfekt familj som har hittat en liten stund av frid:

Juldagsmys

På juldagen fyller farbror J (R:s lillebror) år. När han var yngre var det alltid kalas och kombinerad släktträff hemma hos farfar och svärmor K. Från början körde vi julklappar till alla och jag minns den hysteriska juldag, då vi bestämde oss för att sluta med just den delen. Då var det änå inte i närheten av så många barn, som det är nuförtiden. Det känns som att barnen får så mycket paket de kan mäkta med i alla fall och det är riktigt skönt att de här träffarna inte fokuserar på att man ska få paket. Nu fick de iofs paket av sin faster L, men det är ju mer lagom och så åt vi gott och umgicks istället. Thaicurry med ris satt mer än fint efter all julmat. Det blev så fullt runt matbordet att jag och C hamnade i vardagsrummet för oss själva. Det gjorde inte mycket alls, för det var lugnt och skönt och vi hann prata ordentligt, sen fick vi tillfälle att frotera oss ordentligt med de andra efter maten i stället:

Som en vanlig tisdag

Näe, nu hände det igen att halva inlägget försvann, när jag publicerade. Funderar allvarligt på att byta bloggplats! Vad surt det är, när man har suttit en lång stund och formulerat sig, lagt in bilder osv. Men jag tar ett nytt andetag och försöker igen:

Redan igår förstod jag att det skulle bli som det blev, det vill säga att S skulle stanna hemma. Hon är inte sjuk, men var så trött efter natten mot måndagen, då hon inte kunde sova, att ögonvitorna var rosa. Jag pratade lite löst om att hon skulle få vara hemma om hon var trött idag med och det hade hon såklart uppfattat. Och hon VAR trött, så självklart fick hon stanna hemma. Vi har haft en riktig mystisdag, precis som förr i tiden – minus badet. Hon har liksom kommit ifrån det där med gemesamhetsbad – till min saknad. Men mysa och kramas har hon inte kommit ifrån – än i alla fall. Förutom att mysa har vi städat en massa, för att försöka komma ifatt lite efter den senaste sjukveckan:

Jag har shoppat inredning på Coop forum – har en matchande handduk över diskstället.

 Efter allt städande var jag helt slut. Lämpligt nog hade vi bestämt att den här dagen skulle vara den dagen då barnen (dvs F och T) skulle laga mat, så jag slapp den biten i alla fall. F bestämde att det skulle bli tacos. Jag slängde mig på sängen och kom med lämpliga inpass, när så efterfrågades. Min näst äldste son har en förmåga att jobba upp en viss hysteri, när saker och ting inte riktigt följer det mönster han funderat ut, men annars flöt det mesta på under gemytligt pladder:

Min vy från sängen – städningen sträckte sig (som synes) inte så långt som till sovrummet.

 S fick till sin lycka gå ut och leka, alldeles själv, medan de andra lagade mat. Jag passade på att ta ett kort när jag gick ut med soporna.

Efter maten var det dags att åka på möte med föräldragruppen i T:s fotbollslag. En oväntat trevlig tillställning, men efter att ha varit i det hemmet kändes det rätt tungt och trångt att komma hem. Så olika det kan vara här i livet. Jag älskar ju vår lägenhet, men visst skulle jag kunna tänka mig att ha råd att bo med plats för alla och mer därtill. Jag brukar inte nedlåta mig till avundsjuka, men tusan så fint de hade det hemma – och vilka utrymmen! Nåja, så är det med det. Man har det olika och det är inte mer med det. Men det var riktigt roligt att få se det hemmet, mycket tack vare att de var så trevliga och hade inrett så personligt.