Förra veckan tog visst hårt på mig. Eller kanske var det så att jag körde på, trots att kroppen sa nej och faktiskt hade en infektion att bemästra. Det hade jag inte tid med, så jag lyssnade inte riktigt, utan föll (bildligt inte bokstavligt) ihop i en liten hög på fredagen. Detta ungefär en timme efter att jag kaxigt sagt att ”Nej, jag är inte sjuk gå hem du, jag klarar det här” till en av mina jobbarkompisar. Det gjorde jag alltså inte, utan fick se mig slagen och sen låg jag i stort sett hela helgen. Hade besök av lillebror och svärmor på söndagen i ett tappert försök att inbilla mig att nu var jag pigg igen, men stannade hemma på måndagen och var otroligt glad över min lediga dag igår, då jag säkerligen skulle ha gått till jobbet, men absolut inte skulle ha orkat det. Idag var jag dock tillbaka i verkligheten. Jobbet gick bra. Jag var trött, men tog en siesta på lunchen och sen orkade jag faktiskt till och med ta en promenad på kvällen. R jobbade över, så P tog sig själv medelst sparkcykel upp till Vallen för att spela fotbollsmatch. Jag lämnade S på sin konstgrupp och promenerade alltså mot fotbollen efter det. Missade dock matchen med ett par minuter, men mötte P och fick en promenad och pratstund med honom tillbaka. När vi kom hem var det i stort sett dags att ge sig ut igen, för att hämta S. Efter det kände jag att nu är jag faktiskt frisk, för trots ett par kilometers promenad så känner jag mig pigg och fräsch.

Hemma blev det läxkväll. Läste om huden med P och så den sedvanliga läsläxan med S (5 minuter om dagen). Hon har verligen inte knäckt läskoden, men tragglar envist på och ska absolut läsa även texten, även fast fröken säger att det räcker med ”rutorna” i hörnet, innan man kan:

Idag:
S: ”M…uuu..ss..e..n”
Jag pekar lite vägledande på bilden under texten.
S: ”Rrrråttan!”

På väg hem från fotbollen överraskades vi av ett stilla regn och tog skydd en stund, för att få glädjas av dubbla regnbågar, när vi klev ut igen.

Glad tjej på väg från målningen

Annonser