Vilket väder det har varit idag. Det blev släktträff nere vid Bruket, med skridskoåkning, pimpelfiske, korvgrillning och pulkaåkning:
Archive for februari, 2013
Bara Hunden finns med känner S sig hemma.
Vi har övergivit vår lägenhet och lagt den i renoveringsfirmans varma hand. Under tiden bor vi i exil. Till att börja med några nätter ett par portar bort hos snälla A, som har barnfri vecka. Sedan blir det hos M i Barkarby ett par nätter. Alla killarna bor hos x-grannen K. De stora ska bo där hela tiden, men P sluter upp med oss när det är dags att flytta in hos faster L, som bor på vår gård. Deras stambyte är dock inte klar än.
Sista bilden på badrummet
Badrummet sett från hallen efter en dags rivande. Plasttältet står för dörren in till rummet där våra barn brukar sova. Man ska enligt uppgift kunna bo kvar under tiden. Tur vi inte hade räknat med att kunna komma in där idag.
S nedbäddad i tältsäng i vårt tillgälliga boende.
S kollar in allt spännande i trapphuset och läser på allt: ”Finja, finja…”
Under den fantastiska helgen i Brunflo lyckades jag smälla tån i en kakelavsats i simhallen. Det blev sig så illa att jag varken kunde gå ordentligt, eller stoppa foten i en normal sko. Hade lite problem först med hur jag skulle göra under tågresan hem, men lyckades tillslut få ner foten när jag tog ur sulan. Mina medresenärer tog hand om mitt bagage och maken kom till stationen med bil och kryckor. Det var nog mer än en som trodde att jag hade åkt skidor. Veckan har mest tillbringats med foten i högläge. Inte riktigt min grej. Speciellt som det fanns en del att fixa inför stamrenoveringen som ska ske i vårt hus. Men en del, som att packa ihop kan man ju göra utan att gå. Sen fick jag F och hans håltimmelediga kompisar att flytta våra två stora klumpiga skåp från hallen in i vardagsrummet. De skulle nämligen täcka golven där idag. Resten får vi fixa i helgen då R är hemma. Vi ska ju packa inför att vi inte ska bo här i fem veckor med.
Den onödiga kakelkanten. Mest onödigt var väl dock att ränna tån i den.
Helgen blev precis sådär mysig som den skulle bli, med kusiner i knät på varandra, god mat och en massa prat. Det är alltid lika härligt att träffa mamma och vi trivs alla bra hemma hos min systers familj. Tror till och med att tonåringarna är nöjda med det som blev. Den äldsta satte vi på tåget redan igår, eftersom han går på gymnasiet och inte kan ta ledigt lika lätt. Nu hamnade han bredvid en sjuk person och ligger nu själv sjuk, så han kanske lika bra kunde åkt med oss.
På tåget – skönt med datorer och annat att roa sig med.
Kusinmys
I simhallen, där jag slog i min tå väldigt dumt så att jag varken kan gå, eller få på skor. Mycket onödigt.
Mormor får höra ja må du leva, med gitarrkomp.
Tårtgarnering av två sjuåringar.
Packat allt det viktigaste..
S mormorslängtan på almanackan
Sitter på tåget till Sundsvall med mina fyra barn, samt lillebror och sambo. Ungarna tittar på film på laptop och jag lyssnar på musik. Hör en familj med lite mindre barn här bakom mig. Meningen ”Är vi framme snart” har hörts frekvent och lite annat inte alls ovanligt för barn i den åldern. Det är då det känns extra skönt att barnen blivit större.
Resan går vidare till Brunflo, där vi ska fira mammas födelsedag. Ser fram emot att träffa alla i dagarns tre.