I dag var det dags för S:s första fotbollscup med laget. Eller del av cup kanske man säger, eftersom den hållt på ett tag och fortsätter in på hösten. I torsdag tränade hon för tredje gången och då ska man bestämma sig för om man vill vara med ordentligt, eller inte. Det var liksom aldrig en frågeställning som kom upp, det är bara fotboll som gäller just nu och hon har pratat om att hon skulle spela två matcher sen dess. Så kom dagen idag då äntligen. Inte med världens bästa väder, men det har ju inte hindrat fotbollsspelare förr. Lite värre var att hon ramlade rakt ner på ett stengolv på Lidl igår och slog i rumpan, så hon hade rätt ont idag och klev av planen efter ett par minuter och ställde sig hos mig och R. Hennes gulliga tränare kom dock och hämtade henne och efter att ha vilat sig och funderat en stund så bestämde hon att längtan efter att spela match var större än det onda och så var hon med i alla fall, även om hon haltade till ibland. De förlorade första matchen med 4-0. Vi åkte hem och letade fram varmare kläder, som envist vägrat innan och kom tillbaka för nästa match, som de tyvärr förlorade med 2-0. Men det hade haft roligt och var superduktiga:
Senaste posterna »
HEJA P!
I dag har jag haft ledig dag. Passade på att luncha med en ”mammakompis” från T:s dagis- och skoltid tid, som jag även umgicks en del med när S var liten, eftersom hon har en lika gammal dotter. De två hamnade även på samma femårsgrupp, men har aldrig riktigt funnit varandra. Åkte till Sumpan i hällande regn iförd solglasögon, eftersom jag i all min sistaminutenstress inte hittade mina vanliga glasögon. Såg väl inte riktigt klok ut, men hellre se någonting i halvmörker, än bara sudd utan. På kvällen var det fotboll gånger två. S hade träning klockan fem och P skulle spela match klockan sex och samlas halv. Det fantastiska vädret kom och gick, så S tränade fotboll i hällande regn, men var lika glad för det och blev ännu gladare när hon fick veta att hon ska få spela cup på söndag och har nu berättat för precis alla att hon minsann ska spela TVÅ matcher på söndag. Det är helt underbart att se hennes entusiasm för fotbollen. Efter hennes träning ville hon först titta på P:s match, men insåg att hon var för blöt och trött, så jag körde hem henne mitt i. P:s match gick inte så bra poängmässigt, men det är kul att se hur han har utvecklats på planen och i kroppen. Han rör sig och springer på ett helt annat sätt än för något år sedan. I dag fick han sin nya overall. Väldigt stor, men han växer väl i den:
Efter det var det dags för supersent tacoätande, men det går ju inte att bryta såna (nyblivna) traditioner? Jag gjorde även en pastasalald till S:s utflykt till Fjärilshuset i morgon. Önskemålet var ”Lite färgglad, så där som fjärilar kanske?”:
Hon var där och nallade direkt…
I dag var det dags för cirkusavslutning i dubbel bemärkelse. Det var såklart säsongsavslutning, men också avslutning för alltid för S, eftersom hon har bestämt sig för att inte fortsätta till hösten. Hon kan inte riktigt förklara varför, men hon tycker inte att det är tillräckligt kul. Att få visa upp sina färdigheter tyckte hon dock var kul. Ännu roligare, eftersom vi familjemedlemmar fick vara med. Jag tycker att det är tråkigt att hon slutar. Både för att det är en bra aktivitet och för att jag kommer att sakna att promenera med M en gång i veckan. Nu är det fotboll och konst som gäller nästa termin.
I dag var det dags för årets skolgårdsfest. Det kallas så i alla fall, men handlar mest om att dra in pengar till klasserna, så värst mycket feststämning kan jag inte påstå att man brukar uppbringa. Alla klasser, utom förskoleklasserna har ju en ”station” att ta hand om och när den väl är avklarad ska man helst göra av med så mycket pengar som möjligt på övriga stationer (stationerna kan vara allt från lotterier, till chokladhjul, fika, hamburgerstekning och spöktåg). Inte mycket tid, eller energi över för ”fest” alltså. Om det bara var ett litet uppträdande, eller något annat ”festligt”, icke pengainbringande skulle det nog hjälpa till för känslan. Som det är nu känns det oftast som att man både kunna ha och mista denna tillställning. Men det är ju bra för pengainsamlandet som sagt och barnen tycker ju att det är roligt. Ibland kan det vara lite trevligt att träffa en och annan förälder, som man inte har sett på länge också. Alltsomoftast förgylls eftermiddagen av regn och så var det naturligtvis idag, precis lagom till att vi skulle stå på vår ”station”. Allt blev såklart dyngsurt och ännu mer hysteriskt än innan, MEN så blåste regnet bort och det blev uthärdligt i alla fall. Jag och R satt på en bänk, medan S och P sprang runt och gjorde det de ville. Först kastade de boll en stund och S valde en liten ficklampa på prisbordet och sen gick de spöktunneln, som ju inte var ett dugg läskig ”För jag hade ju en ficklampa”, konstaterade hon glädjestrålande efteråt:
I dag är det mors dag. Jag laddade för den redan igår när S började prata om fester:
Jag: ”Vet du vad det är för dag imorgon?
S: ”Nej”
Jag: ”Det är mors dag, vet du vad det är?”
S: ”Näe”
Jag: ”Det är alla mammors dag”
S: ”Vad gör man då?”
Jag: ”Man får kaffe på sängen och pussar och kramar och så”
S: ”NÄ”
Jag: ”Vaddå NÄ?”
… S:”Kommer du att ligga där länge då?”
Jag: ”Ja, jag tror nog jag ligger hela dagen, eller till lunch i alla fall”
S: ”Är det alltid på lediga dagar?”
Säga vad man vill, men hon är snabb i tanken.
I morse måste jag erkänna att jag hade glömt bort det hela, men kom på mig själv och kröp tillbaka ner i sängen för att det jag önskade skulle kunna uppfyllas. Efter en stund kom R och S med nybryggt kaffe och varma frallor:
Fram emot eftermiddagen var det dags att träffa släkten och fira makens mamma, barnens farmor med grillning hemma hos K&H. Min dotter var på tok för trött efter grillningen i går och hade varit väldigt billig om jag hade fått ett anbud. Nu fick jag inte det som tur var, så hon fick följa med hem och var väldigt go och ångerfull innan jag väl fick henne att somna. Här kommer lite bilder från eftermiddagen:
Chattade lite med R:s kusin på FB för ett par veckor sedan och pratade om att det verkligen var hög tid att träffas. I går fick vi till det, trots att det är mitt inne i den mest hektiska månaden. Relativt fint väder fick vi med och det blev en lyckad eftermiddag/kväll med dem, farmor B, samt Faster L och K. S och ett år yngre E hade relativt lätt att hitta varandra och sen dök S:s bästa kompis just nu H, upp och ville vara med och grilla. Det fick han såklart och även hans föräldrar. När vi andra satt och drack lite bubbel i väntan på att grillarna skulle bli redo försvann ungarna och plötsligt hördes ryktet om vattenkrig. Tankar som å nej och kanske bara lite stänk, hann gå igenom huvudet innan en dyblöt S dök upp. ”Vattenkrig?? Hur tänkte du då?” sa jag. ”Jag tänkte att det var roligt” var det naturliga svaret på den relativt dumma frågan. Klart det var roligt och det var ju bara att byta kläder – igen. Lite tidigare fick hon byta från klänningen hon tagit på dagen till ära, som hade den opraktiska egenskapen att den doppade sig i såpbubblevattnet när hon höll på (de hade såna stora bubblesaker, som man doppar i ett fat).
För två veckor sedan startade S sin fotbollskarriär med att testa på att träna i IFK Viksjö. Det var MYCKET lyckat och hon bestämde sig på stört för att fotbollsspelare var hennes grej. Till all lycka var fotbollsturneringen i skolan i antågande och självklart skulle S vara med. Hon pratade inte om annat den veckan. Kvällen innan kröp den stora prestationsångesten sig på: ”Vad har jag gjort! Varför sa jag att jag skulle vara med? Jag har ju inte tränat NÅNTING!” Knappt hon kunde somna. Jag lyckades dock få henne att förstå att det nog inte var någon som var speciellt fotbollskunnig och att det viktigaste var att ha roligt och till slut somnade hon – trots allt. Så kom tisdagen och hon lyckades efter många om och men få tag i rätt kläder och utrustning till den unga damens belåtenhet och hon kom faktiskt iväg till skolan.
Själv gick jag på promenad med E, men vi avslutade den vid vallen där turneringen höll på, så jag fick var med om såväl vinst som förlust. De var SÅ duktiga och energiska och det var en fröjd att se på dem. Sen ska man faktiskt understryka att förlusterna var mot ett år äldre barn och att alla andra hade avbytare, medan de kämpade stenhårt från start till slut. Det var så charmigt att se allt från ”Stå inte där och dansa, du ska sparka på bollen” till ”NEJ inte åt det hållet” gröten runt bollen då alla sprang åt samma håll hela tiden. MEN de kämpade och var envisa och efter två förluster och lite pepptalk så VANN de en match. Som S sa innan ”Vi kanske vinner en pokal – eller får ett mål i alla fall”. Ett mål fick de och det räckte och S var nöjd.
Efter det lunchade vi i parken med E och M med småbarn och hade SÅ mysigt, innan det var dags för cirkus och sen föräldramiddah i T:s klass. En mycket trevlig tillställning och SÅ kul att se vad duktiga och engagerade de ungomarna är. S och vi andra köpte lotter. S: ”När ska vi vinna på lotterna?” Jag försökte förklara att man kanske inte vann, men det är klart att hon gjorde – och på den lotten hon trodde med:
Övernattningen gick alldeles strålande. Efter lite snurr somande L mitt i ett gäsp och vaknade inte förrän i morse vid sju, ungefär. S däremot trynade vidare, som L fasade. Jag väckte henne vid åtta, men fick börja om en stund senare. Sen lekte de fint, tills vi dukade frukost på balkongen och sen kom mamma M för att hämta L till lekdag med ”makalösa föräldrar”. S fick följa med och hepp var jag och R i stort sett barnfria. Vad gör man då? Ett vagt ögonblick pratade vi om att gå ut och gå. MEN det kan vi ju faktiskt göra närsomhelst, men hemma själva är vi i stort sett aldrig. Vi slängde oss i soffan och tittade på ”Lewis” istället och det var underbart skönt. Framåt eftermiddagen började vi dock känna att vi kastade bort en fantastiskt skön dag, så vi gick ut i parken i stället. Efter en stund kom M och lämnade av S. Vi gick in och åt en sväng, men sen gick vi ut igen och dp kom det fantastiska vädret och en hel del grannar fram. Dessutom kom S kompis L förbi, på väg från centrum, med mamma U och lillebror W. Lyckan var fullständig för S! Vi blev kvar bra mycket längre än vi tänkt, men det var ju en fantastisk avslutning på helgen:























































































