Storebror F skulle shoppa ny dator. De andra bröderna var på badminton respektive hos en kompis, så S fick snällt följa med. Det skulle ju gå fort, så ingen mat hade intagits. Titta på dator/elektroniska prylar går INTE fort. I alla fall inte om pryl-pappa och datornörds F är med. Det kunde gått fort, om datornörds F hade fått hoppa över att kolla på annat och gå direkt till relativt dyra, direktvalda superdatorn på en speciell butik. Nu ville vi föräldrar att saken skulle tas i betänkande och att man nog ändå kunde kolla runt lite först. Först var han lite sur över det, tonåringen, men det slutade med att han hittade en helt okej dator, till ett mycket mer okej pris och dessutom hade råd med ett efterlängtat hett tangentbord (bara att ha en tonåring som blir glad över ett tangentbord, borde ju göra mig relativt lugn, eller kanske orolig, eller vad vet jag). När datorn var utvald började försäljaren med en massa knep, om hur vi skulle få datorn ännu billigare. Maken stod i ett hörn och sms:ade och sexåringen låg i en suckhög på golvet. Men försäljaren var ihärdig och vi kom därifrån ett antal erbjudanden rikare och eventuellt lurade, men då får det väl vara så. Datorn blev billigare, vi är bundna till det telefonabonnemang vi ändå använder och har 64 kanaler på TV:n i tre månader – hur fel kan det bli?
Efter datorn skulle det alltså inhandlas tangentbord på annan affär. Jag och S blev avsläppta på Max, för inhandlande av mat. Det gick INTE snabbt att inhandla tangentbord, så där stod vi i snöblåsten och knaprade pommes frites för att hålla oss varma vid en ickeexisterande busshållplats, där vi hade bestämt möte. S vinkade till alla bilar och ropade ömsom  ”Snälla, var min pappa” och ”Kan inte vi få åka med dig istället”. Hon är verkligen tålmodig i såna här lägen, eller i alla fall igår. Trött och hungrig, men inte gnällig – egentligen. Skönt, eftersom det var jobbigt nog ändå, eftersom jag också var trött och hungrig och inte riktigt frisk. Slutade idag med att jag gick hem från jobbet. Ont i halsen, superhängig och illamående. Jag har sovit en stund och tittat på TV. Det var skönt, men det blir till att vara hemma i morgon med – mitt i lönehelgen.

Annonser