”Barbapappa”

Det är inte alltid vi klämmer till med fika, eller större firande för att vi föräldrar fyller år, men ibland får vi för oss att det kanske vore trevligt med en liten släktträff, om inte annat. Så blev det till makens födelsedag i år. Födelsedagen infaller idag och vi bjöd in tjocka släkten till igår. R:s lillasyster med familj sa ifrån redan i veckan, för att de hade nåt annat, men resten skulle komma. Vi startade söndagen med storstäd, inköp och bakning av pajer och bullar. Mitt i detta kom första frånfallet i form av min lillebror och sambo, då lillebror blivit sjuk. S grät stora tårar. Hon ÄLSKAR sin morbror och var helt salig över att de skulle komma. En stund senare kom nästa meddelande om sjukdom. Magtrassel i Kallhällsfamiljen. Nu tyckte S att det kunde vara helt med födelsedagsfirande, ingen morbror och inga kusiner. Helt plötsligt var det bara två kvar av hela tjocka släkten. Inte så mycket till kalas. Vi som dragit fram långbordet och bakat ostpaj och goda bullar. Synd att låta sånt förgås, så jag sms:ade R:s kompis M, som gärna hoppade in på kalas med kort varsel. Blev ett trevligt födelsedagsfirande och R blev glad för presenten från oss alla; en jumpsuit och för S fina rosor och en ”rosflicka” (gjorda av färglagt toalettpapper och stjälk av kartong):

Annonser