Tanden är loss och nu väntas det på tandfén, eller fenan, som T sa när han var liten. Efter alla tappade tänder i det här hushållet, har det blivit några olika olyckliga tillfällen, då tandfén sovit ifrån sin post och missat att byta ut tanden mot en guldpeng, eller ännu värre – när mamman hällt ut tandvattnet i slasken (men då var fén så smart att hon la tian i diskhon). Ingen gång bröts magin, men nu är ju alla andra så stora att den höll på att gå förlorad idag, när kusinerna trodde att S redan hade fattat. Hon hörde dock inte vad de sa och väntar med iver så stor att storebror T var tvungen att komma fram och understryka ”Glöm nu inte att lägga dit en peng sen Mamma!” Nä, det är nog bäst att jag inte glömmer.

Äntligen nummer två är att vi hade barnens kalas idag. Det var ju rätt sent i år, eftersom vi åkte till USA och sen när vi bokat in, så blev vi sjuka. I dag var ju min jobblördag, så vi fick ta det vid fyra, men annars skulle det inte bli förrän efter jul och det kändes ju inte så kul. Lite manfall på grund av sjukdom och annat. Vi blir ju rätt många ändå, men de frånvarande var saknade. Naturligtvis kom jag inte ihåg att ta ett enda kort under kalaset.

Annonser