När det nästan var dags för mig att gå hem från jobbet, ringde de från skolans fritidsklubb och berättade att P hade skadat foten. Ingen fara för livet, men han kunde nog inte gå hem. Jag hade saker som bara behövde bli klara och visste ju att maken låg hemma, om än dunderförkyld. Fick tag i honom och slapp släppa arbetet mitt i. När jag kom hem kollade vi den skadade foten och konstaterade att vi ville få den kollad. Ringde närakuten, men de spådde röntgen och tyckte vi skulle åka direkt till Astrid Lindgren, vilket vi gjorde. Efter ett antal timmars väntande både här och där, konstaterades det att lilltån är något krossad och att eftersom det är ett öppet sår, så behövs det antibiotika. Doktorn ordinerade hemmavaro resten av veckan. Eftersom R redan är hemma och är sjuk, så blir det ingen vab för mig. Erkänner att det hade varit ganska mysigt, men vi har ju inte direkt lite på jobbet, så på det viset är det ju bra.

Som ett litet tips kan jag ju säga att om någon annan hamnar i en liknande sits, så är det inte till Astrid Lindgren man ska i detta läge, utan till Närakuten för barn, i en annan del av byggnaden. Vi kunde sparat en halvtimmes väntande, om vi hade vetat det.

 

Annonser