I höstas började S på ”Dansmix”. I början var det rent fantastiskt roligt och hon skuttade in med ett glädjetjut. På slutet har det låtit annorlunda. ”Jag vill inte gå” har hörts allt oftare och det har kommit fram att hon inte känner sig riktigt hemma. ”Alla är ju så vackra” sa hon apropå de andra flickornas mer eller mindre rosaskimrande tyllkreationer. Men när jag undrade om hon ville ha något liknande så bara fnös hon ”Det är väl inte balett heller!” Det enda hon kommer att sakna är gamla dagiskompisen I. Den enda anledningen att gå dit, enligt S, men inte tillräckligt stor för att stå ut i längden. Först tänkte jag vänta med avbokningen av platsen, tills hon varit med om avslutningsdansen, men hon är så bestämd att det var lika bra att göra det direkt, så att vi inte missar sista datum och står med en hel termin till att betala för någon som man måste dra dit. När jag satt där på hemsidan för Kulturskolan och tittade på utbudet, så kom jag på att det kanske var läge att kolla in något helt annat och så hamnade jag på Bild och form-sidan. Jag läste upp ”programförklaringen” för S som blev helt salig:

Bild och Form 6-9 år:
Vi arbetar med olika tekniker i teckning, måleri, textil, foto, hantverk och skulptur! En bred kurs där man får pröva sig fram och provsmaka på en mängd olika material och bildspråk.

”Blir man konstnär där? Det ska ju jag bli!” Mamman är lite trög och tycker att dottern är en sång och danstjej, men nu står hon i kö och hoppas på plats om inte annat så till hösten. Cirkusen fortsätter som vanligt, den vill hon inte missa för allt i världen.

Annonser