En trött sexåring öppnar paket

”Imorgon ska de sjunga jamåhuleva på skolan för mig”, var det sista S sa, innan hon somnade igår kväll. Det var viktigt det där med att sjunga tydligen, så viktigt att hon ville gå, trots att jag ahr tagit ut en semesterdag idag. Men det är skönt, för då hinner jag städa lite innan helgens kalasande. P i morgon och S på söndag. Naturligtvis fick hon lite skönsång från familjen med. Och paket. Det kom paket från norr med och hon öppnade med ett ”Ooooo” en ”Littel Petshop-figur” från kusinerna och ”läxböcker från Mormor. En tröja därifrån föll också i god jord, framförallt för att den var så gosig att ta på. Det ska vara mjukt och skönt, när man heter S. Det blev jag inte minst medveten om senare, när hon skulle till att klä på sig. Hon fick en del kläder från oss och ett par nya (lilarutiga) kängor. Den nya tröjan skulle hon ha, med jeans. Men jeansen blev knöliga inuti kängorna och då blev hon helt knäckt. Men till slut bytte vi till tights och kjol. Kjolen var för trång i midajn, med en massa linne och tights under. Mamman kom på lösningen och tog fram en gammal mjukiskjol och slet bortt linnet (Det borde jag ju fattat att hon skulle bli för varm, hon gillar inte det, men jag tyckte det var så kallt ute). Tillsut kom vi i alla fall iväg och ramlade in på skolan, lagom till samlingen började och fröken som varit orolig att födelsedagsbarnet inte skulle komma, svepte in henne och det sista jag hörde var ”Nu vill jag att alla, utom S, ställer sig upp”.

Själv promenerade jag en sväng i det otroligt härliga höstvädret. Det var underbart. Jag har varit väldigt snurrig de senaste dagarna och misstänker att det är spänningar i nacken. Jag har inte tränat på VÄLDIGT länge, först för att jag var sjuk och sen har jag inte känt mig riktigt bra. Tror att det är rundgång – jag mår inte bra för att jag inte tränar. Att gå en sväng och röra på axlarna gjorde underverk = jag måste skärpa mig på den fronten.
Nu ska jag städa inför kalashelgen som stundar. P imorgon och S på söndag. Inte tänker jag ”glansstäda”, men plocka undan måste man ju.Lite bilder från morgonen:

Paketöppning. Hon var så försiktig med papprena, för de var ju så fina och måste sparas!

Bröderna hjälper till att läsa i matteboken. Jag har mattebarn, det är bara att inse. Jag fattat inte var den genen kommer ifrån, men den är där, helt klart. Sen hjälper de varandra in på det spåret med såklart, det underlättar säkert. Jag är nöjd. Matte var min stora barndomsångest och jag är glad om de slipper och om de dessutom kan hjälpa varandra. S kan i stort sett räkna till hundra, hon har i alla fall förstått principen. I dag visade det sig att det var T, som har lärt henne.

Kläder, del 1: Byxor (tröjan är ny för dagen).

Kläder del 2: Kjol, men den satt för hårt med linne och allt annat under.

Kläder del 3: En mjukare kjol och linnet är borta. Lite gråt och tandagnissel på vägen, men tillslut blev det bra.

Annonser