Idag började S på den andra efterlängtade aktiviteten för hösten; dans. Hon var hemma och var sjuk igår och var SÅ orolig för att hon inte skulle kunna gå, men lite vila och en massa airomir och pulmicort gjorde susen. När vi kom dit trodde jag först vi hade kommit fel, eftersom alla som väntade var klädda i små pimpinetta balettkjolar. En ensam kille kom, han blev också lite oroligt, men det var rätt ställe och ÅÅÅÅ vad det var roligt! Tror bilderna talar för sig själva (den första är i nervör väntan, precis innan). Hon var så duktig (tyckte mamman) och modig, som vågade göra egna danssteg, när så efterfrågades:


På hemvägen var hon uppe i varv och skulle klättra och hoppa på allt. När hon förstod att jag kunde fånga henne i hoppet, blev det många hopp från den här stenen:

Annonser