S och kompisen L. På måndag börjar de cirkukurs i min gamla lågstadieskola. Bilden är från i våras. 

Maken har ont i benet. Han har det ibland, äter mediciner, men skoven kommer i alla fall. P är förkyld och jag är urhängig. Känns bekant, det där hängiga som inte är sjuka. Varför kan jag inte bli riktigt sjuk i stället? Kändes som att jag hade feber igår, men idag känns det i alla fall bättre. Jag vabbar för P, men hade tänkt jobba imorgon. S är i skolan, men ska hämtas snart. Hon känns lite hängig hon med. Ville inte till skolan idag. Det är inte kul säger hon. Hoppas att det bara var tillfälligt och kanske mest berodde på att jag och P skulle vara hemma. Hon som längtat så, inte kul om det blir en besvikelse. Sista skrotarn är T, som har ont i hälen. Jag har förbjudit honom att gå i sina platta sommarskor och han säger att det blev bättre, så vi hoppas på att det försvunnit över helgen. Någon fotboll blir det ju inte tal om just nu. Varken för honom eller P.

En riktig skrotfamilj helt enkelt, den enda som verkar vara på samma topp som tidigare är F. Skönt när en håller fanan högt i alla fall.

 

 

Ser att ”sjukdom” blir en ny inläggsettikett på den här bloggen – alltid något. Hoppas den håller sig borta.

Annonser