Midsommar-S med kökskransen i håret (den är lite liten, som synes)

Midsommarafton kom och visade faktiskt upp en något bättre sida än de senaste dagarna har gjort. Vi pratar inte strålande sol på en klarblå himmel, men fläckvis sol och inget regn i alla fall. Vi startade dagen väldigt lugnt. Hade lite planer på att uppsöka en midsommarstång, men vädret just då var mer mulet än soligt och inte ens S verkade speciellt intresserad. Hon var fullt upptagen med sitt nya pyssel – att göra solfjädrar.

Efter lunch gjorde vi oss iordning för att åka till svärmor och grilla. Jag försökte få på S lite flickigt sött, men det var kört. Egentligen är jag inte ledsen för det, jag har ju inte direkt uppmuntrat den sidan hos henne. Hon har stark integritet och vet vad hon vill, men visst var hon söt i den klänningen:

Hon fick såklart ta på sig det hon ville och blev jättefin i det med – och framförallt sig själv:

Hos farmor/svärmor körde vi med gamla goda traditioner. Samma gamla konversationer i alla fall:

Svärmor: ”Men det är ju ingen grillglöd, varför försvinner glöden så snabbt” 

Denna gång R:s storebror, men annars valfri person: ”Men det är för lite kol”

Svärmor har ALLTID för lite kol på sin jättestora grill och blir alltid lika förvånad över att maten inte blir grillad. Det slår aldrig fel. Men vi hissar upp gallret och häller på mer kol och snart ligger det som ska grillas där med fin grillyta och smakar som det ska. Inge skada skedd och vad vore högtider utan sina traditioner? Nytt för i år var att vi inte hade någon påsköl att dricka upp. Den drack vi tydligen upp i påskas. Lite snopet, men svärmor hade köpt ett väldigt gott rödvin i stället, så det var helt okej ändå. Hon hade gått in på Systembolaget för att köpa en billig flaska vin, men så var det så många som stod där och pratade om vilket FANTASTISKT VIN det där var och så köpte hon två flaskor, fast det kostade 134 kronor. Jag råkade säga 139 flera gånger, men det var faktiskt bara 134, rättade hon mig. En ovanlig summa tänkte jag. Var ju tvungen att gå hem och se om det var ett tillfälligt, eftersom jag inte kände igen det, vilket det inte var, men det visade sig inte alls kosta 134 kronor. Inte heller 139, utan 149! Jag vet inte om jag ska berätta det. Hon var besviken som hon var, för att hon tyckte att det var så tunt och trist. Själv tyckte jag som sagt att det var fantastiskt gott och precis som det skulle vara och skulle aldrig komma på tanken att lägga så mycket pengar på ett vin, hur gott andra än sa att det var, men det betyder ju inte att jag inte uppskattade att få tillfälle att smaka.

T pustar ut efter att ha ätit för mycket mat. Han ser lite lagom softad ut, men det är bara jag som fått grillfett på linsen.

”Vi vill också ha kaffe!”

Pappan protesterade lamt om att ”då kommer ni aldrig att somna”, men det hade de minsann svar på, för på midsommarafton ska man tydligen inte gå och lägga sig alls.

Barnen roade sig själva i farmors trädgård med bollar, kubb och krocket. Så pittoreskt och trevligt att man nästan önskade att man satsat på egen trådgård, men det hade väl aldrig varit detsamma kan jag tänka.

Farmor fick en flaska rosa bubbel med ”sommarsnören”, i stället för blomma. Det är S uttryck för blågula band, efter att vi satte det på alla blommor till fröknarna vid avslutningen. ”Haha, sommarsnören” sa hennes äldsta bror ”Kolla där, sommarsnöre på en stor pinne” sa han och pekade på en flaggstång. ”Oooo JAAA” sa S lyckligt ”Ett stort sommarsnöre”

Till och med tonåringar kan roa sig med boll och syskon, om det kniper.

När vi hade ätit all mat, druckit kaffe och ätit tårta och haft det allmänt trevligt var det dags att åka hem. Då kom S på att hon ju inte alls hade dansat några ”små grodorna” och även om det inte är en tradition hon kan minnas (eftersom vi inte varit på något sånt firande på ett par år) så hade hon ju hört någonstans att det hörde ju liksom till den här dagen. Vi fick till en liten spontandans runt äppelträdet och hon blev alldeles överlycklig och tjoade ”SOMMARLOVSDANS, SOMMARLOVSDANS!” för fulla muggar och har alltså fortfarande inte fattat vad den här dagen går ut på. Jag tro vi får ta oss till en midsommarstång nästa år och prata blommor och riktiga traditioner, för så här kan vi inte ha det, kände jag när jag satt och tittade på midsommarprogram på TV och de pratade om vilken MAGI den här dagen har i deras minnen. Vi försökte ju förövrigt med midsommarstången förra året, vilket slutade med att jag och S stod två varv i en korvkö och sen gick hem.

Ja, nästa år DÅ ska vi fira midsommar på riktigt – eller inte, det blir ju rätt bra till slut ändå.

Annonser